{"id":4733,"date":"2020-06-09T11:26:30","date_gmt":"2020-06-09T10:26:30","guid":{"rendered":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/?p=4733"},"modified":"2020-06-16T16:18:54","modified_gmt":"2020-06-16T15:18:54","slug":"suitzan-1610ean-argitaratutako-euskerazko-hiztegiaren-azterketatxoa-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/2020\/06\/09\/suitzan-1610ean-argitaratutako-euskerazko-hiztegiaren-azterketatxoa-1\/","title":{"rendered":"Suitzan 1610ean argitaratutako euskerazko hiztegiaren azterketatxoa (1)"},"content":{"rendered":"\n<p>Hiru sarrera egingo ditugu gaiaz. Egun batzuk igaro dira <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/photo.php?fbid=2664953633781762&amp;set=pcb.2664954483781677&amp;type=3&amp;theater\">Mintzoa<\/a> Argitaletxeko arduradun Aritz Otazuk liburua Italian erosi dutela iragarri zuenetik <a href=\"https:\/\/www.diariodenavarra.es\/noticias\/cultura-ocio\/cultura\/2020\/06\/03\/hallan-italia-libro-impreso-1610-con-cien-palabras-euskera-691903-1034.html\">Diario de Navarran<\/a>. Suitzako Zurichen 1610ean argitaratua, <em>Ad Mithridates Gesneri Libellus commentarius<\/em> du izenburu eta <a href=\"https:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Kaspar_Waser\">Kasper Waser<\/a> teologo protestantea da egilea. Ondoren, <a href=\"https:\/\/www.argia.eus\/albistea\/euskal-herria-deskribatzen-duen-1610-urteko-liburu-bat-aurkitu-dute-italian-euskarazko-100-hitzekin\">Argia<\/a> astekariak euskerazko pasarteen fotokopiak argitaratu ditu: Johannes Leizarragaren <em>Gure Aita<\/em> (1571) eta ehun hitzeko hiztegitxo bat. Azpian jartzen ditugu.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"720\" height=\"960\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/100929088_2664953670448425_5873079108233068544_o-copia.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-4734\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/100929088_2664953670448425_5873079108233068544_o-copia.jpg 720w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/100929088_2664953670448425_5873079108233068544_o-copia-225x300.jpg 225w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/100929088_2664953670448425_5873079108233068544_o-copia-576x768.jpg 576w\" sizes=\"auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"564\" height=\"664\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/H2.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-4735\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/H2.png 564w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/H2-255x300.png 255w\" sizes=\"auto, (max-width: 564px) 100vw, 564px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"463\" height=\"782\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/H3.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-4736\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/H3.png 463w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/H3-178x300.png 178w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/H3-455x768.png 455w\" sizes=\"auto, (max-width: 463px) 100vw, 463px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/filoblogia.blogariak.net\/2020\/06\/mithridates-berraurkituaz-ohar-argigarri-batzuk\/\">Filoblogia<\/a> blogean Ricardo G\u00f3mez kudeatzaileak eta hango zenbait parte hartzailek (Xaverius, Ekaitz Santazilia, etab.) informazio oso interesgarria eman dute egileaz eta liburuaren iturriez. Esate baterako, hiztegiaren parte bat <a href=\"http:\/\/aunamendi.eusko-ikaskuntza.eus\/eu\/marineo-siculo-lucio\/ar-92380\/\">Lucio Marineo Siculo<\/a>-ren lan batetik hartua dela: <em>De rebus Hispaniae memorabilibus Libri XXV. <\/em>(1530).<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"651\" height=\"378\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/lucio-marineo-siculo.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-4737\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/lucio-marineo-siculo.png 651w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/lucio-marineo-siculo-300x174.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 651px) 100vw, 651px\" \/><figcaption>Marineo Siculoren hiztegia <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Zera irakurtzen dugu blogean: \u201cAlabaina, ez bata ez bestea ez ziren izan Waserren testuaren iturri zuzenak. <strong>Iturri zuzena<\/strong>, ezbairik gabe, <a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/fr.wikipedia.org\/wiki\/Bonaventura_Vulcanius\" target=\"_blank\">Bonaventura Vulcanius<\/a> humanista flandriarraren \u201cParergon, siue specimen cantabricae hoc est veteris vasconum linguae\u201d dugu, <em>De litteris et lingua Getarun, siue Gothorum<\/em> liburuan agertzen dena (1597). Jakina, Vulcaniusen iturriak Leizarraga eta Siculo izan ziren\u201d. Vulcaniusen lana <a href=\"https:\/\/gallica.bnf.fr\/ark:\/12148\/bpt6k930027\/f107.image\">Gallica<\/a>-n ikusgai dago, Ricardo Gomezek azpiko iruzkinean adeitsuki jakinarazi digunez. Milesker. <a href=\"https:\/\/gallica.bnf.fr\/ark:\/12148\/bpt6k930027\/f110.image\">Hiztegiaren partea<\/a> dakargu hona. Sarrerak ere mereziko luke, mamitsua ematen baitu. Ea latina ondo menderatzen duen norbait itzulpenarekin ausartzen den.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-gallery columns-1 is-cropped wp-block-gallery-1 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\"><ul class=\"blocks-gallery-grid\"><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"638\" height=\"644\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/Vdef1.png\" alt=\"\" data-id=\"4744\" data-link=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/2020\/06\/09\/suitzan-1610ean-argitaratutako-euskerazko-hiztegiaren-azterketatxoa-1\/vdef1\/\" class=\"wp-image-4744\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/Vdef1.png 638w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/Vdef1-297x300.png 297w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/Vdef1-150x150.png 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 638px) 100vw, 638px\" \/><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-gallery columns-1 is-cropped wp-block-gallery-2 is-layout-flex wp-block-gallery-is-layout-flex\"><ul class=\"blocks-gallery-grid\"><li class=\"blocks-gallery-item\"><figure><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"587\" height=\"515\" src=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/Vdef2-1.png\" alt=\"\" data-id=\"4746\" data-full-url=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/06\/Vdef2-1.png\" data-link=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/2020\/06\/09\/suitzan-1610ean-argitaratutako-euskerazko-hiztegiaren-azterketatxoa-1\/vdef2-1\/\" class=\"wp-image-4746\" srcset=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/Vdef2-1.png 587w, https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/files\/2020\/06\/Vdef2-1-300x263.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 587px) 100vw, 587px\" \/><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n<p>Esana dagoen bezala, Waser Vulcaniusek dakarren <em>Gure Aita<\/em> eta hiztegia kopiatzera mugatu zen. Ia diferentzia bakarra, &nbsp;Vulcaniusek zedila (\u00e7) erabiltzen duela eta Waserrek ez (c). Tipografia aldetik badira beste alde txiki batzuk ere (maiuskularen erabilera, S ezberdin zenbait&#8230;). Errataren bat ere gehitzen du (<em>Iainkona<\/em> jartzen du Waserrek, Vulcaniusek <em>Iainkoa<\/em> dioen lekuan). Bestalde, Siculok birgulatxoa erabiltzen du zenbaitetan -n- soinua adierazteko (<em>Alc\u00e3d\u00f3rea, Irac\u00fart\u1ebddot&#8230;<\/em>), eta kopiatzen dioten biek ez. Vulcaniusen erratez eta gaizkiulertuez mintzatuko gara bigarren sarreran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hiru sarrera egingo ditugu gaiaz. Egun batzuk igaro dira Mintzoa Argitaletxeko arduradun Aritz Otazuk liburua Italian erosi dutela iragarri zuenetik Diario de Navarran. Suitzako Zurichen 1610ean argitaratua, Ad Mithridates Gesneri Libellus commentarius du izenburu eta Kasper Waser teologo protestantea da &hellip; <a href=\"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/2020\/06\/09\/suitzan-1610ean-argitaratutako-euskerazko-hiztegiaren-azterketatxoa-1\/\">Jarraitu irakurtzen <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":18,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4733","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-sailkatugabeak"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4733","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/users\/18"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4733"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4733\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4795,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4733\/revisions\/4795"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4733"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4733"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogak.goiena.eus\/elexpuru\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4733"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}